Tungt, men vackert…

Idag var det begravning….
Regnet öste ner och jag uppdaterade min FB-status med att Änglarna gråter så det skvalar…

Jag, Maken och Ella for iväg till kyrkan där vi mötte upp några andra mammor och tjejer.
När vi var på parkeringen kom Lottas två flickor och då brast det, fy satan vad jobbigt :(
Vi gick in i kyrkan och där stod den fina vita kistan översållad med blommor.
Vi grät och vi kramades innan vi satte oss i bänken och bara väntade.
Efter klockringningen så spelades Lejonkungens Känn en doft av kärleken, otroligt gripande.
Sen följdes en väldigt fin begravning, vår bästa präst Ann-Gerd talade så fint om Lotta och
det spelades fin musik och solisten sjöng vackert.
I slutet av akten så sken solens strålar in genom kyrkans stora fönster, och jag är övertygad
om att det var ett tecken från solstrålen Lotta :h:
Efter var det kramkalas ute i solskenet. Det är väldigt jobbigt att se Lottas ledsna barn,
hennes kärlek, föräldrar, syster, släkt och vänner… Men ffa barnen som mist sin mamma.

Senare åkte vi i ”gänget” hem till oss, vi hade beställt smörgåstårta.
Det var jätteskönt att vi träffades och fick prata ordentligt efter begravningen,
även för våra barn, det har varit en tuff dag för dem oxå, Lotta var ju en vän till dem med.

Lite senare mot kvällningen åkte vi till kyrkogården och tände ljus vid alla blommorna.
Så otroligt vackert med älven i bakgrunden.

Nånstans där bak står vår blomma till Lotta.
Vi hade ett litet kort med texten:

Sov gott du fantastiska livsnjutare.
Tack för alla underbara skratt du givit oss,
n
u får du glädja änglarna.
Vi saknar dig!
Fruarna i GlamOrnäs m familjer.

Sen har vi satt in pengar till Hjärt-Lungfonden.

Nu ska jag ta och masa mig i säng, ögonen svider efter alla tårar…

 


 

En kommentar to “Tungt, men vackert…”

  1. Helena skriver:

    Så jobbigt, men skönt att det blev en fin stund i kyrkan och att ni hade möjlighet att umgås efteråt.

Leave a Reply